Enkelt förklarat är den nya märkningen uppdelad på tre informationsfält.
Överst till vänster:
visar däckets påverkan av bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen.
Eftersom däcken svarar för ca 20 % av bilens bränsleförbrukning kan en sänkning av rullmotståndet avsevärt förbättra energieffektiviteten för vägtransporter.
Till höger:
Finner du en skala som visar däcket egenskaper vid inbromsning på våt vägbana.
Av säkerhetsskäl använder man bara skalan mellan A och F och skillnaden i bromssträcka mellan däck med klass A och klass F är över 10 meter.
Nedre klassningen:
Anger den ljudnivå däcket ger ifrån sig utanför bilen mätt i decibel.
Trafikbuller har, i och med den växande trafiken, blivit ett allt mer störande inslag i vår miljö.
Men, det gäller att inte stirra sig blind på märkningen!
Nordiska vinterförhållanden är inte med i parametrarna vid bedömning av skalan, så det går inte att avgöra egenskaperna hos nordiska vinterdäck.
Det gäller alltså även fortsättningsvis att läsa tester och väga in väderförhållanden där du kommer att köra mest.
Ett däck som fungerar bra på vått kan vara helt förkastligt på is och snö.
Det är ett bekymmer som däckbranschen i Norden försöker lösa.
Någon form av frivillig märkning av vinteregenskaper diskuteras.
Som reglerna är i dag kommer troligen ett centraleuropeiskt vinterdäck med halvbra eller direkt dåliga vinteregenskaper att få den bästa märkningen bland vinterdäck.
Däck som inte ska vara energimärkta
Det finns däck som inte omfattas av reglerna om energimärkning.
Här nämns några exempel.
- Dubbdäck
- Regummerade däck
- Reservdäck för temporärt bruk
- Begagnade däck